Om Magnus Lord
Min väg
Jag hjälper ledningsgrupper i sjukvården, från enhetsnivå till regionnivå, att skapa moderna och välfungerande verksamheter. Detta är min historia.
Jag har en förhållandevis bred akademisk bakgrund. Jag studerade till civilingenjör med ursprungstanken att arbeta med experimentell fysik. Men redan under utbildningen började jag intressera mig för hur man skapar riktigt välfungerande verksamheter, och valde att även läsa in en civilekonomexamen.
Jag arbetade sedan i näringslivet med chefskap och verksamhetsutveckling. Jag hade turen att verka i en tid (detta är över trettio år sedan) då det började komma helt nya rön för hur man skapar excellenta verksamheter. Rönen var baserade på etiken om ”Respekten för människan” och präglades av en humanism som fängslade mig. Trots att den nya chefsfilosofin ansågs vara överlägsen den gamla var det svårt att ställa om. Det besvärliga var inte att ta till sig de nya idéerna, utan att avlära sig de gamla. För att kunna forska vidare i ämnet sökte jag till Stanford Business School, hade turen att bli accepterad och packade väskorna för att flytta till USA. Men ibland blir det inte som man tänkt sig.
Jag fick under ett uppdrag vara med och beskåda en hjärtklaffsoperation i Lund. Det var ett livsavgörande ögonblick. Jag kom ut från operationssalen och insåg att jag var tvungen att arbeta med detta. Jag tackade nej till Stanford och befann mig plötsligt, lätt överårig, på läkarlinjen.
Så blev jag legitimerad läkare. Jag älskade mitt yrke. Glädjen i att få hjälpa människor kombinerat med oändliga fält av kunskap att fördjupa sig i. Men jag upptäckte även någonting som förbluffade mig: att sjukvården hade ett mer industriellt produktionssystem än vad jag någonsin hade sett i industrin. Jag märkte också att flertalet medarbetare inte kände till det. Få av dem hade arbetat utanför sjukvården och haft möjlighet att upptäcka att det fanns alternativ.
Potentialen hos medarbetare och chefer hämmades av systemfelet. Dessutom uppfattade jag att situationen förvärrades, särskilt från nittiotalet och framåt.
Jag insåg så småningom att jag kunde hjälpa många fler patienter om jag bidrog till att byta ut den föråldrade filosofin mot en som passar för en modern och human sjukvård. Det var ett svårt beslut att överge kliniken, men med tanke på min bakgrund kändes det i någon mån som ett kall.
Jag har sedan dess samarbetat med, analyserat och försökt förstå de mest framåtblickande och lyckade sjukvårdsenheterna i Sverige och världen. Jag har som chef på olika nivåer i sjukvården och näringslivet använt principerna och har lett hundratals förbättringsteam på golvet (och gjort alla misstag som överhuvudtaget går att göra). Jag har under lång tid tränat chefer och medarbetare i hur man tillsammans skapar riktigt välfungerande verksamheter.